Jobbigt

Senaste veckan har satt krafterna och tålamodet på prov.
Det började i torsdags, Decibelle lät ansträngd när hon andades och hade lite skällande hosta.
På natten förvärrades det och hon hade svårt att andas, så det vart besök på akuten.
När vi kom in till sös fick vi ett eget rum på en gång och så mätte dom syreintaget(?) och så fick hon andas lite koksalt då hon hade så jobbigt med andningen, det hjälpte på en gång, dom tog odling i näsan och som tur är så visade det negativt så ingen Rs-virus. Vi fick åka hem med ihalatorn som skulle göra det bättre.
Fredag natt kämpade hon också med andningen men efter det har det blivit bättre, nu är det mer rosslgt vilket tyder på lite slem i luftvägarna. Återbesöket på sös i måndags gick också bra, inget fel på tösen. Doktorn kunde höra lite krassel från lungorna men inget att oroa sig för sa han.
På allt det här så har Wilmer vart dålig sen i söndags, febern pendlar mellan 38,5 och 40,2 grader, snoret bara rinner och han sover mer än någonin förut men väldigt oroligt och vaknar en gång i timmen, ringde vårdguiden idag och ska ringa vårdcentralen imorgon.
Ena ögat är helt svart under och lite svullet, vill gärna sitta och kramas (vilket inte är lätt med en gnällig bebis), och så är han lite gnällig. Men leker som vanligt när han är vaken.
Igår försökte jag mig på att ge flytande panodil igen och han spydde ner hela soffan ca 10 sekunder efteråt, som tur gav grannen bort sin tvätt tid till mig så jag kunde tvätta allt på en gång, och några supp (heter det så?) alvedon som jag inte lyckas få stanna i rumpan, vet inte om jag gör nått fel kanske.
Så sömn för min del har vart minimal dom senaste dagarna, kan nog utan att ljuga säga att jag aldrig sovit så här lite, är hungrig konstant vilket jag tror beror på att kroppen behöver få energi från nått annat än sömn.
Som tur har farbrorAnton vart här och gett oss lite mer ork, igår morse hade han plockat udan allt när jag klev upp och det var som en av dom där tunga stenarna i bröstet släppte. Tack underbara du!
Igår hade jag även mamma och Vera här när Ludde var på hockey, vilket också var så himla skönt, så glad att vi har folk som gärna hjälper till.

Hembesök

Idag har vi haft BVC-tanten på besök, tösen fick samma som Wilmer har.
Allt såg bra ut, inga konstigheter. Vikten går rakt uppåt hon väger nu 4400g.
Annars så har vi bara slappat idag och nu väntar vi på besök av Hanna och Simon.

Decibelle en månad

Ja, ni ser rätt hon heter Decibelle, kommer bli svårt att sluta kalla henne för lillan, då hon "hette" det redan i magen.
Det är sjukt hur fort tiden går, hon blir en månnad idag och har redan gjort framsteg.
I söndags fick vi se det allra första svarsleendet först jag och sen Ludde.
Hon fixerar blicken sen två veckor tillbaka och kan till och med följa med blicken en stund.
Dom små ljuden hon ger ifrån sig är så söta men än så länge långt ifrån joller.
Hon är duktig på att hålla sitt lilla huvud uppe och är väldigt stark i nacken, helt i magläge blir hon fort trött i nacken men fortsätter ändå att kämpa tills hon hittar sin hand att suga på.

Mammas duktiga tjej

 

Farbror Anton på besök...

img_1870 (MMS)

Mys med farbrorAnton

en vecka

Helt sjukt, tiden bara flyger iväg.
Det är redan en vecka sen jag låg och hade så fruktansvärt ont och trodde jag skulle dö.
Vi har inte haft så mycket besök än, men familjen har såklart vart förbid och kikat på sessan och så har vi varit på middag hos Wilmers kompis Zacharias och hans föräldrar.
Båda barnen har blivit bortskämda med välkomst/storebror presenter.

Har inte fått med allt, men vi tackat för allt fint

Återbesök på BB

Idag har vi haft en tidig morgon, klockan 7 ringde klockan och klockan 9.00 var vi på sös och hade tid till en barnmorska, hon tröck lite på min mage och svarade på frågor vi hade.
Sen så vägdes lillan och hon klarade 10% gränsen vilket känns riktigt bra då vi valde att åka hem så tidigt från bb , vågen stannade i alla fall på 3878g om jag mins rätt.
Sedan var det hörseltest och båda öronen visade tydliga svar.
Och barnläkarn som undersökte lillan sa att det är "ett fint exemplar på bejbis", så inga konstgheter där heller.

Wilmer tyckte också det var kul på sjukhuset, då han fick springa i dom långa korridorerna.

Hon är här.

Det har varit tyst här, men ni kanske har förstått varför.

I lördags tittade våran prinsessa ut 22.37.
Hon är helt underbar, 52cm lång och 4210g.

wilbelle.blogg.se

Ninni - Mamma till Wilmer & Decibelle

RSS 2.0