Tiden fluger iväg, miissat helt att halva tiden gått redan.
Från och med idag räknas hon som barn iställer för foster.

Nu börjar det hända grejer, känner lillan oftare och hon myser inte bara
på ett och samma ställe hela tiden utan kör gärnet i magen.
Nu kan jag säga att jag känner mig gravid, det värsta är den här mätta känslan, specielt på kvällen,
kan inte sitta bekvämt. Det är obehagligt och gör ont, känslan är svår att beskriva.
Känns som att min mage borde ha fattat denna gång att det vore så mycket bekvämare för mig om den
ville bli lite större och ge organen lite mer plats.
Trött är jag fortfarande, illamåendet kommer och går och dom här yrsel atackerna som bara vägrar försvinna. Känner av foglossning vissa dagar men de begränssar mig inte, än i alla fall.